Ridgehill Dudley

tänkte berätta om jag och duddes tid tillsammans och om varför jag sålde honom!
jag fick dudde för två sommrar sedan och då fick jag börja med att rida om honom helt eftersom att han inte var så bra grund inriden, han var spänd helatiden och kunde inte korta galoppen/traven och han gapade helatiden när man hade bett i munnen på honom. så en vecka efter jag fick honom kollade vi tänderna på honom och dom var riktigt hemska, om filade ner dom för han hade jätta vassa kanter som skav mot hans kinder och de hade han förmodligen haft sen han var liten. efter de vart han mycket lugnare och finare, fortsatte att rida honom som jag ville ha honom, fortfarande pigg och framåt men han skulle lyssna på halvhalter och sätet mycke bättre. på vintern började jag träna för anna spencer, han var väldigt orutinerad inom hoppningen och vi fick börja från 0. i slutet av sommaren 2011 så startade jag och dudde våran första tävling och dubbelnollade, på ett år gick vi från att han knappt hoppade nånting, lyssnade ingenting och var spänd helatiden till att han var lugn och samlad och kunde hoppa hur fint som helst och han älskade det!
jag sålde honom endast pga att jag blev för stor för honom så jag sålde honom till Lena Kamensky (en stor hopptränare) i uppsala som jag tränar för nån gång i månaden. där står han med 23 andra ponnysar och galopphästar, han kunde verkligen inte ha fått det bättre! om ni undrar något så är de bara ni frågar.
/Mikaela


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0